Vi är alla bekanta med alfabetet i vår vardag och använder det dagligen. Men det finns också språk som inte använder något alfabet, bland annat asiatiska språk. I denna text kommer jag att ge en kort överblick av ett av dessa, det japanska skriftspråket.

Ursprungligen skrevs japanska enbart med de anammade kinesiska tecknen, dessa kallas på japanska för kanji. Kinesiska är i grunden ett bildspråk liknande fornegyptiska där varje tecken har en betydelse, t.ex. eld, träd, måne o.s.v. Det enklare tecknen kombineras sedan för att skapa mer komplexa tecken och betydelser. Enklare tecken lästes ibland också som stavelser.

Efter att Japan öppnade sina gränser igen år 1853 kom behovet av att översätta språket till engelska, och senare infördes ett nytt system för att komplettera de kinesiska tecknen. Dessa tecken som är baserade på stavelser kallas kana och finns i två varianter, det rundade hiragana och det kantigare katakana. Hiragana är avsedda att användas för japanska ord, medan katakana var avsedda för engelska men används nu mera för de flesta utländska språken.

Med tiden har språket förenklats, i informella sammanhang används kanji mer sällan och de yngre generationerna använder mer engelska ord och slang till vardags. Men generellt skrivs språket fortfarande på samma sätt.

Detta var en kort sammanfattning av det japanska skriftspråket.

//Mattias Aronsson