Ferraris förstasportbil uppfanns för att göra en bättre bil en Lamborghini, här kommer historien nedan. 1958 köpte Ferruccio Lamborghini en Ferrari, men blev missnöjd och kontaktade Enzo Ferrari själv för att säga vad som kunde förbättras, men Enzo blev förargad över att en ung traktortillverkare kritiserade honom och lät Ferruccio höra det. Ferruccio blev då själv arg och bestämde sig för att göra en egen, bättre sportbil. 1963 öppnades en fabrik i Sant’ Agata undernamnet Automobili Ferruccio Lamborghini S.p.A. och 1964 levererades de förstabilarna. Ferruccio Lamborghini första stora framgång blev Lamborghini Miura. Oljekrisen i början av 1970-talet tvingades Ferruccio Lamborghini att sälja sitt livsverk.Personbilsproduktionen såldes och traktortillverkningen såldes till SAME. Ferruccio Lamborghini kom istället att ägna sig framgångsrikt åt vinodling.

Ferrari är ett italienskt bilmärke grundat av Enzo Ferrari år 1928. Företaget har sedan 1969 ingått Fiat-koncernen, men blev ett eget bolag den 4 januari 2016 då Ferrari även börsnoterades på Wall Street. Tillverkningen sker i Maranello nära Modena, Italien.

Enzo Ferrari (karaktär)

Under hela sitt liv gjorde Ferraridefinitivt saker och ting på sitt eget sätt, och när han grälade medieetablissemanget (vilket han gjorde under större delen av sitt liv) fick han det vanligen som han ville. Han var mycket motsägelsefull: Han var en besvärlig människa att ha att göra med, men samtidigt kunde han vara oväntat sentimental.Han var kontroversiell, men ofta djupt konservativ, och han var tillbakadragen,men han var utan tvivel en av bilhistoriens jättar.

Historia

På motorsportens stjärnhimmel lyser ingen superstjärna starkare än Ferrari-skaparen av många av världens förnärmsta superbilar, motorsportgigant och bärare av den kanske mest berömda märkessymbolen inom motorsportens värld. I mer än ett halvt århundrade har bilen Ferrari varit en ikon. Men långt före bilen Ferrari fanns människan Ferrari, och trots att mer än två decenium har gått sedan hans död är legenden om Enzo Ferrari lika livskraftig som någonsin-en märklig blandning av arrogans,sentimentalitet, orubblig envishet och, inte minst, en aura av mystik som Ferrari själv odlade. för Företaget har sitt ursprung i racingstallet Scuderia Ferrari, som mellan 1929 och 1938 byggde och tävlade med Alfa Romeo-vagnar. Ferrariemblemet, Il Cavallino Rampante, är en svart häst på gul bakgrund, med bokstäverna S och F, som står för Scuderia Ferrari, namnet på Ferraris tävlingsstall. På Ferraris tävlingsbilar är emblemet sköldformat, medan det är rektangulärt på de bilar som säljs till allmänheten. Företaget övergick 1940 i Auto Avio Costruzioni Ferrari och 1948 startades ett formel 1-stall med det ursprungliga namnet Scuderia Ferrari.

Ferrari började tillverka sportbilar på 1940-talet för att finansiera tävlingsverksamheten. Bilarna är traditionellt lackerade i en röd färg vid namn rosso corsa som närmast kan översättas till tävlingsrött. På den tiden då racingbilar var lackerade för att markera tävlingsstallets hemland, var italienska bilar alltid lackerade i denna röda färg. Färgen användes på den tiden sällan på de bilar Ferrari sålde till allmänheten, men har blivit väldigt vanlig sedan dess, och har rent av ofta något slarvigt fått beteckningen ”Maranelloröd”.

Till Sverige importerades den första Ferrarin 1952 av trävaruhandlaren Valdemar Stener i Färila i Hälsingland. Bilen var av modelltypen 166 MM (kallad Barchetta) med chassinummer 0012. Första agenturen i Sverige innehades av Tore Bjurström i Örebro. Idag är Autoropa Sveriges enda auktoriserade importör och återförsäljare av Ferrari.

Motorsport

Enzo Ferrari startade sin karriär som racerförare för Alfa Romeo i början av 1920-talet. Senare blev han även återförsäljare åt Alfa Romeo i hemstaden Modena. 1929 startade han det egna racingstallet Scuderia Ferrari. Sedan Alfa Romeo lagt ned den egna tävlingsverksamheten 1933 blev Scuderia Ferrari inofficiellt fabriksteam och tog fram tävlingsbilar som Bimotore och Alfetta. När Alfa Romeo återuppväckte sitt eget fabriksstall Alfa Corse 1938 blev Enzo Ferrari stallchef men han lämnade sitt uppdrag redan året därpå.

Ferrari startade tillverkning av maskinutrustning till industrin i Modena under namnet Auto Avio Costruzioni. Hans namn var så förknippat med Alfa Romeo att han förbjöds att bygga bilar under eget namn under fyra år och när han fick enbeställning på två bilar till Mille Miglia 1940 kallades dessa Auto Avio Costruzioni 815.

Sportvagnsracing

Ferraris första bil under eget namn, sportvagnen 125 S deltog i sin första tävling den 11 maj 1947. 2 veckor senare vann Franco Cortese Ferraris första seger i Roms Grand Prix. Ferrari kom att dominera sportvagns-VM under 1950-talet och 1960-talet och tog tolv VM-titlar mellan 1953 och 1967. Scuderia Ferrari vann även nio Le Mans-lopp mellan 1949 och 1965, därav 6 raka segrar mellan 1960 och 1965.

Efter en turbulent tid för Scuderia Ferrari då framgångarna uteblev gjorde stallet en storsatsning med 312PB säsongen 1973 vilket gav ännu en VM-titel. Eftersom motgångarna även drabbat formel 1-stallet lade Ferrari ned sin sportvagnsverksamhet efter 1973 för att fokusera på formel 1.

Ferrari kom tillbaka till sportvagnsracingen i mitten av 1990-talet med en enhetsserie kallad Ferrari Challenge, som körs med företagets mittmotormodeller. Bilarna används även i internationell GT-racing.

Formel 1

Huvudartikel: Scuderia Ferrari

Scuderia Ferrari missade den första F1-tävlingen i Storbritannien 1950 men sedan dess har stallet tävlat under alla formel 1-säsonger. Fram till 2008 har detta resulterat i 16 konstruktörstitlar och 14 förartitlar.

Kriget och den unge racerföraren

År 1916 dog både fadern och brodern med ett par månaders mellanrum; Alfredo den yngre av” en sjukdom han åtdraget sig under fullgörandet av frivilligmilitärtjänst” och Alfredo den äldre av lunginflammation. Nu måste Enzo ta sig fram i världen på egen hand, som han senare skrev: ”Jag stod helt ensam vid en vändpunkt i mitt liv”.”

År 1917 blev Enzo Ferrari inkallad och kort därefter utskickad som soldat i första världskriget. På grund av att han kom från en metallarbetarfamilj placerades han som smed i Val Seriana-avdelningen av Tredje bergsartilleriet; den uppgift han fick var att sko smulor. Men han plågades av mycket dålig hälsa och tillbringades en stor del av sin värnpliktstid på olika sjukhus, i Brescia, i Baraccano och slutligen i Bologna. Efter många månaders vård och ett antal svåra operationer, fick Ferrari rycka ut 1918. Han hade inga kvalifikationer, ingen familjefirma att falla tillbaka på och av allt att döma mycket dåliga framtidsutsikter. Hans introduktionsbrev från armén imponerade inte på Fiat, men han fick jobb inom en mer blygsam gren av bilindustrin i Bologna hos en ingenjör vid namn Giovanni, som tillgodosåg den civila efterkrigsmarknaden genom att ta isär och bygga om lätta militära överskottsfordon. En del av Ferraris jobb var att köra ombyggda chassier från Turin till Milano, där de fick nya karosser-och detta ledde indirekt till nästa fas i hans tävlingsambitioner. Genom sitt leveransjobb, eller snarare genom att dricka i diverse barer i Milano mellan leveransjobben, träffade Ferrari många som tidigare hade varit involverade i biltävlande-inte minst den store Felice Nazzaro, vinnare av den första tävling som Enzo någonsin hade sett. Han träffade också Ugo Sivocci, som arbetade i Costruzioni Meccaniche Nazionale (CMN), ett företag som i likhet med Ferraris arbetsgivare konveterade militärfordon till civilt bruk. CMN hade dock redan planer på att bygga sportigare bilar, och Sivocci var både deras testförare och racerförare. Det dröjde inte länge förrän Sivocci presenterade Ferrari för CMN, och Ferrari blev också testförare åt dem. Det blev det slutliga steget mot hans verkliga mål, och i backtävlingen

Parma Poggio di Bercetta den 5 oktober 1919 blev Enzo Ferrari racerförare i en strippad CMN med tävlingsnummer 29. Han kom fyra i3-liters klassen, ett stycke efter totalvinnaren, Antonio Ascari i en 1914 årsGP Fiat. Följande månad tävlade Ferrari och Sivocci med förbättrade CMN-bilar i Targa Florio, det hårda sicilianska landsvägsloppet, som hölls första gången år 1906, när det vanns av Alessandro Cagnos Itala, fast det var nära att de aldrig att kom till startlinjen. När de körde sina öppna bilar genom de ödsliga och vilda Abruzzi-bergen på väg till tävlingen, sägs Ferrari och Sivocci ha blivit anfallna av vargar, och de överlevde bara tack vare att Ferrari hade en revolver under sätet. Ett par skott från den, och den tur sammankomsten av ett vägarbetarlag med facklor bössor, drev vargarna på flykt. I denna tävling, den första i Europa efter kriget, startade Enzo som nummer ettav 24 tävlande. Efter fyra varv längs den 11 mil långa Medium Madonie-banan kom Sivocci på sjunde plats och Ferrari på nionde, men många timmar eftervinnaren, Andre Boillot. Naturligtvis gick det inte problemfritt för Ferrari.På förstavarvet lossnade bensintanken, och han förlorade 40 minuter på att reparera den trasiga remmen. Detta tvingade honom att starta igen efterlängtade andra, men nära loppets slut, då han hade kört in en del tid, skulle det bli ännu värre. Enligt Ferrari själv stoppades han vid infarten till Campofelice av tre poliser, som stod mitt i banan och förklarade att han inte fick fortsätta förrän Italiens president hade avslutat det tal han höll ett litet stycke längre fram på vägen. Talet drog ut på tiden, och när det var slut fick Ferrari inte köra om limousinen som sakta körde iväg med presidenten. När han kom till startlinjen hade tidtagarna och åskådarna redan gått sin väg. Hans tidnoterades av en man med en väckarklocka. Tekniskt sett hade han inte gått i mål, men efter en diskussion med Vincenzino Florio själv, tilldelades han niondeplatsen. Boillots upplevelser kunde för övrigt mäta sig med Ferraris.När han närmade sig målet, sladdade han med sin Peugeot och korsade mållinjen baklänges, vilket fick till följd att han beordrades tillbaka till det ställe där han hade snurrat runt, för att gå i mål igen med rätt ände först.

https://www.ferrari.com/en-SE

//Arian